Intro  

Stackars, stackars Lara Croft. Teknodromen har toklirat Laras nya äventyr och är helt svettig. I nya Tombraider får Lara ta emot så mycket brutalt stryk och vara med om de sjukaste actionsekvenserna som jag sett på länge. Hon flyr frånkraschande flygplan, slungas i vilda floder med hagelbössan i högsta hugg samtidigt som explosioner går av överallt. Det känns nästan som att man skulle slagit igång en av Arnolds gamla klassiker ibland, men jag har tryckt ut skivan ur mitt xbox och dubbel kollat. Det är Tombraider jag spelar.

Jag måste vara helt ärlig. Teknodromen har aldrig varit ett särskilt stort fan av Tombraider spelen men när denna nystart för Lara Croft dök upp i speltidningen blev jag lite nyfiken. Kanske skulle man släppa lös lite och sluta vara en jävla mansgris. Både Teknodromen och andra har gnällt över att spela som en tjej men vafan, spelet handlar ju om LARA CROFT, SOM är en tjej, som är hur stenhård som helst!

Story

Spelet handlar om Lara croft, en ny, ung och fräsch arkeolog som med ett par andra personer försöker hitta det försvunna kungariket Yamatai. Väl ombord på skeppet Endurance lyckas Lara övertala expeditionen att styra in i the 

Dragon´s Triangle där en storm förstör skeppet och strandsätter Lara och besättning på en ö. Lara separeras från de andra då hon tillfångatas av en våldsam man och blir fängslad i en grotta. Hon lyckas fly och har som mål att hitta de andra från besättningen, men vägen dit och sedan från ön blir allt annat än lätt då ondska tycks omringa ön, terrängen är förrädisk och extrema påfrestningar lurar bakom varje krök.

Storyn känns till en början ganska intressant och som ett smart verktyg för att låta Lara utvecklas och kämpa för sin överlevnad. Lara tvingas till många svåra val såsom att döda djur, utmana naturen och även att döda människor. Spel-utvecklarna har lyckats bra med att få Lara att kännas verklig i tidigare skeden av spelet då hon med gråten i halsen styckar upp en hjort och panikslaget tvingas döda en annan människa. Man känner för henne, det är tungt men man måste traska vidare. Det som är så synd är att man traskar rakt in i en action film där Lara dödar hundratals människor, överlever enorma explosioner gång på gång och där storyn (utan att berätta för mycket) spårar ur totalt mot slutet. Hela konceptet börjar helt enkelt tappa känslan då Lara först dödar en människa och får lite panikångest men som fem minuter senare skjuter ner ett helt gäng tokar som värsta bossen.

Spelsätt

Inte särklit förvånande kanske så är Tombraider ett action-äventyr spel där du ser din karaktär i tredjeperson. Du får styra Lara genom denna ö och utforska det som utforskas kan. Spelet är inte en helt öppen värld men du kan resa från olika läger till områden du tidigare besökt och allt som allt känns miljöerna belönande även om dom är något linjära. Under spelets gång låser du upp nya verktyg som Lara kommer ha bra användning av och som uppmuntrar till att glida bakåt i spelet, för att ta dig till den där klippan som var omöjlig att nå tidigare. Du går även upp i level, där du kan välja bland att tåla högre fall, bära mer ammunition eller liknande och denna del av spelet skulle behövts lite mer arbete. Vapnen du hittar kan du också uppgradera genom att samla på dig bråte som ligger lite överallt och att få uppgradera saker är ju alltid roligt. Skjutandet i spelet är ingenting speciellt utan känns mest jobbigt, även om pilbågen du får med dig är lite häftig.

Det finns mycket hittegods som du får leta efter och jag tycker att det är här spelet är som bäst. Att kämpa dig uppåt mot en bortglömd relik eller ett mystiskt dokument är alltid utmanande och roligt. När duhittat ett objekt kan du vrida och vända på det för att få en liten historielektion av Lara eller bara hamra på bakåtknappen för att slippa lyssna om du så vill. En annan superb del av spelet är gravarna du får utforska. Lara tuttar eld på en fackla och smyger sig in i mörka vrår där du måste lösa pussel för att få greppa tag i skatt kistan som jag vet att du vill ha. Och är det inte lite ironiskt att det här är vad jag vill ha i ett Tombraiderspel!? INTE massa explosioner. Varför finns det så lite av detta i spelet!? VARFÖR?? 

Nu kommer vi till spelets största misstag. Actionsekvenserna. Dom är så skrattretande att du skrattar och gråter, samtidigt som du står upp i soffan skrikandes för att du inte fattar vad som händer.HUR kan en människa överleva ett plan som kraschar nästan ovan på en? Och varför är spelet fyllt av dessa sekvenser? Och varför spelar spelet sig själv så jävla mycket. GE MIG TILLBAKA KONTROLLEN!! Vissa delar (många delar) av spelet är filmscener där du knappt får göra någonting alls förutom att kanske klicka på en viss knapp under ett visst tillfälle. Som om jag skulle varit en bebis som inte klarar av att spela själv. Snälla sluta hjälpa mig hela tiden. JAG KAN SJÄLV!

Grafik

Grafiskt så är spelet underbart. Miljöerna är extremt detaljerande och bakgrunderna häpnadsväckande. Det märks att utvecklarna lagt ner mycket tid på miljöerna och sanna mina ord, det var värt det. Att klämma dig in i en mörk grav där facklan i din hand är ditt ända ljus är lika vackert som skrämmande. Lara ser tusen gånger bättre ut än någonsin och kameran som följer henne krånglar aldrig. Inte en ändå gång hade jag problem med kameran och det är imponerande.

Ljud

Musiken i spelet är passande för de olika situationerna du befinner dig i och funkar ganska bra även om jag skulle föredragit lite mer musik under spelets gång. Alla karaktärer i spelet har sina egna röster och jag tycker att röstskådespelarna har gjort ett bra jobb. Jag blev lite små less på Laras brittiska dialekt men hon lyckas ge karaktären liv. Och att höra henne berätta om olika objekt eller säga någonting om de vackra miljöerna är ett fint inslag.

+

Grafiskt vackert

Miljöerna

Gravarna

Utforskandet

Röstskådespelare

-

Actionsekvenserna

Många självspelande stunder

Konstig story

Tråkiga fiender

Linjärt

Slutsats

Om jag snabbt ska dra ihop min upplevelse med Lara Croft så är den positiv. Det här är ett bra spel som skulle kunnat bli väldigt bra om jag själv fått hålla i kontrollen under hela spelet. Miljöerna är vackra, pusslen roliga och grunderna i spelet är bra utformade men tyvärr blir det hela stundtals tråkigt då spelaren ständigt begränsas i vad man kan och inte kan göra. Det tog mig cirka 12 timmar att klara spelet och hitta alla objekt. Är du ett fan av Tombraider är spelet ett säkert köp och blir du nog inte besviken. Jag skulle så gärna vilja se en uppföljare som fokuserar mer på utforskning och själva tombraidandet och mindre action. Om så blir fallet ser Laras framtid ljus ut.

                6.7/10

               Bra

 

Frank

26 april 2013 00:29

Mycket intressant läsning. Vad blir nästa recension? Skulle förresten vara spännande att höra vad du tycker om spelutbudet till Wii-U.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Okej, först och främst måste jag säga att jag bara betalade 12kr  för detta spel och då kan ni ju tänka er hur JÄVLA FÖRBANNAD jag skulle varit om jag hade betala...

Okej, pansaret är skinande rent och Teknodromen känner sig psykiskt redo så nu kör vi igång maskineriet. Men först känner jag att vi måste gå igenom systemet som jag kommer använda för att poäng-sätta spelen och kom ihåg att detta är mina personliga ...

Just det, teknodromen har vaknat från sin slumber och är tillbaka i verkligheten igen. Och vart har jag varit? På en lyxkryssning i dimension x? Legat på lagning efter ett kok-stryk av paddorna? Romantisk middag med shredder!?   Självklart int...

Folket har tyckt till och Teknodromen är nöjd!   Nu är röstningen av bästa zelda spelet avklarad. Lite tråkigt att bara sex personer har röstat men som Teknodromen alltid säger:   - Den som inte kan svaret förtjänar inte frågan!   Och nu ...

         Uppdrag: Varva Bulletstorm   Teknodromen har sparkat folk i röven, skjutit av folks huvuden, sprängt monster i bitar och andvänt sin sadistiska fantasi för att komma på mängder av olika sätt att ha ihjäl en levande individ. Idag ha...